Böjning och rotation av ryggraden

Böjning och rotation av ryggraden


Böjning och rotation i hästens bröstrygg sker alltid i kombination. Böjer den så roterar den, och vice versa. När hästen böjer ryggen i sidled kan den samtidigt rotera på två olika sätt! Det ena sättet är korrekt, och det andra inkorrekt, här kallat felvänd rotation.


När rotationen är korrekt, tippar tornutskotten åt samma håll som hästen böjer sig. Det är så hästens rygg är tänkt att fungera. Vid felvänd rotation tippar tornutskotten åt motsatt håll gentemot böjningen. Denna typ av böjning skapar slitningar i ryggraden och hästen svarar reflexmässigt med att spänna ryggmusklerna, vars uppgift i första hand är att skydda ryggraden från onormal rörelse. Muskelspänningen som uppstår i hästens rygg vid felvänd rotation är alltså en skyddsmekanism som sker automatiskt.


En vanlig orsak till felvänd rotation är att ryttaren förböjer hästens hals åt sidan. Detta skiftar vikten till hästens ytterbog och skickar ryttaren ut på hästens utsida. Även ridning med bakdelen innanför (sluta) kan trigga felvänd rotation.


En häst kan kombinera rotation och böjning på många olika sätt. Den kan skruva ryggraden eller kompensera genom att överdriva en korrekt rotation. Alla avarter får negativa konsekvenser för hur benen slår i marken och belastas. Felvänd rotation i ryggraden är en stor bov till hältor och rörelsestörningar hos ridhästar.


Hästen böjer och roterar bröstryggen främst mellan 9e och 14e bröstkotan. Framför nionde bröstkotan fäster revbenen direkt i bröstbenet, vilket starkt begränsar dessa bröstkotors rörlighet i sidled. Bakre bröstryggen och ländryggen kan böjas något i sidled, men har knapp möjlighet till individuell rotation.



Vid korrekt rotation tippar tornutskotten

något åt samma håll som hästen böjer sig. Denna rotation är liten och ryttaren hamnar mitt över hästen.


Vid felvänd rotation tippar tornutskotten åt motsatt håll än det hästen böjer sig åt.

Ryttaren hamnar på utsidan av böjningen.

Även här ser vi felvänd rotation. Hästen är i vänster galopp men lutar sig ut åt höger.

Felvänd rotation skapar slitningar i hästens

ryggrad och leder till reflexmässiga

muskelsammandragningar i ryggmuskulaturen.

Obalans i framvagnen


Ett annat vanligt fenomen är obalans i musklerna som fäster frambenen vid bröstkorgen. De viktigaste av dessa muskler är Serratus Ventralis Thoracis och Pectoralis profundus och descendens. Dessa håller upp bröstkorgen mellan hästens framben och är ena sidans muskler svagare kommer bröstkorgen vilja tippa åt det hållet. Ridmässigt märks detta ofta på att hästen lutar mer åt ena hållet när man svänger. Fjädringen i det frambenet är ibland sämre, och hästen kan ha tagit till extra muskelkraft för att lyfta benet.

Den här hästen uppvisar redan här som unghäst en tydlig obalans i framvagnen. Trots att vänster framben är i svingfasen, roterar hästens bröstkorg ned åt vänster.